Geocultural data Uppsala Uppsala kommun

Institutionsbyggnad (2)

Bebyggelseregistret

Beskrivning

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XAv huskartor från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet framgår att tomten för Ekermanska huset var obebyggd men om¬gärdad av ett staket eller plank och utmed Rundels-gränd och S:t Larsgatan låg flera envåningsbyggnader. 1760 förvärvades tomten av Petrus Ekerman (1697-1783) som var professor i vältalighet och poetik. Året därpå uppförde Ekerman det gedigna sten¬huset på tomten. Ritningar eller uppgifter om byggna¬dens arkitekt har inte påträffats. Byggnaden uppfördes i en typisk 1700-talsstil och ansluter till Carl Hårlemans byggnadstradition i Uppsala. Huset har en symmetriskt uppbyggd, putsad fasad, med lisener och rusticerade hörnkedjor samt rusticerad omfattning kring entrén. Taket är ett brutet mansardtak. En uppmätningsritning från 1915 visar att huset är tre våningar högt ovan en välvd källarvåning med sepa¬rat nedgång. Vinden utgjorde ursprungligen en enda stor volym. I takfallen fanns sex mindre takkupor enligt fotografier från tiden före 1920-talet. Huset hade ursprung¬ligen gavelfönster, tre axlar på vardera gaveln, som redan då var delvis igensatta. De tre inredda våningsplanen var ganska lika varandra. Rummen grupperade sig på ömse sidor om en hjärtmur med de enklare rummen på murens norra sida och herr¬skapsrummen i fil mot gatan, på hjärtmurens södra sida. Bottenvåningens entré och husets trapphus låg centralt placerade på byggnadens nordvästra långsida. Huset var försett med kakelugnar i varje rum. 1850 köptes byggnaden av Uppsala län och länslasarett inrättades i byggnaden. Verksamheten var kvar till 1867, då det nya Akademiska sjukhusets byggnad invigdes. Vid denna tid skedde en stark utbyggnad den offentliga vården med nya byggnadstyper med mer specialiserade programkrav än vad man tidigare haft krav som inte kunde uppfyllas i Ekermanska huset, vare sig i fråga om storlek eller om rumsdisposition. Uppsala universitet köpte istället byggnaden och inrättade i bottenvåningen en poliklinik för medi¬cinsk undervisning som fanns kvar ännu på 1920-talet. Byggnaden användes även för visning av konstsam¬lingar från Gustavianum, som var under ombyggnad, samt för Victoriamuseet, de egyptologiska samlingarna. I samband med Universitetshuset byggande planerades och anlades Universitetsparken. Dess utbredning påverkade också omgivningarna närmast Ekermanska huset. Tomten inlemmades i parken och de två ekonomibyggnader som hörde till huset revs. Den tomt som Ekermanska huset ursprungligen låg på har inte sedan dess förändrats nämnvärt, den utgör snarast en del av Universitetsparken. 1927-28 skedde den mest omfattande ombyggnaden av huset efter ritningar av arkitekt Axel Anderberg. Ombyggnaden genomfördes för inrättandet av Uppsala universitets seminarier. Planlösningen förändrades helt. Vestibul och trapphall på bottenvåningen och våningen 1 trappa utvidgades med kolonnburna absider, dorisk kolonnordning i bottenvåningen och jonisk på våningen 1 trappa, som möjliggjorde direkt kommunikation till de stora semina¬rie-rummen söder om hjärtmuren. I anslutning till trapp¬hallen i samtliga våningsplan inrättades ett kapprum för¬sett med mörkbetsad väggpanel i furu och hatthyllor. Hiss installerades också i anslutning till kapprummen. I trapphuset, på våningen 2 trappor, sattes smides¬grindar försedda med universitetets emblem in. Grindarna avgränsade biblioteket inrymt i övre våningsplanet och vinden. Vinden, som nu inreddes i sin helhet, försågs även med ytterligare takkupor. Den fasta inred¬ningen förändrades också, bland annat tillkom väggpaneler och skåpinredningar av mörkbetsad furu i ett flertal rum. Byggnadens tekniska installationer gjordes om och kakelugnarna revs. Historiska institutionen flyttade in i huset 1948 och byggnaden har sedan dess kallats Historicum. Institutionen var kvar i byggnaden fram till 2005. Ombyggnaderna för Historicum skedde efter ritningar arkitekten Sten Hummel-Gumaelius. Framför allt omdisponerades rummen, en ny hisskorg installerades och ytterligare två vindskupor tillkom. 1976 gjordes ombyggnader efter ritningar av Wikforss Arkitektkontor AB. Från entréns vindfång byggdes en ny trappa till källarplanet. På bottenvåningen och våningen 1 trappa tillkom nya korridorer och kontorsrum och en tillgänglighetsanpassad toalett byggdes. 1983 gjordes fasad- och takrenovering efter handlingar upprättade av Hidemark & Månsson arkitektkontor och 1995 målades fönstren om. 2007-08 gjordes vissa ombyggnader för att anpassa bygg¬naden för nya hyresgäster, Svenska Kyrkan. Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, RAÄ-2020-250, 2020-06-22.

Heritage Hunter

Första upptäckare
Pitepalten
Scout (63)
21
Nuvarande väktare
chrste2
Vandrare (564)
295
Ladda ner appen och erövra platsen
Ladda ner

Fler platser i närheten

Geocultural data Uppsala

Gamla Uppsala kyrka (3)

Kyrkan från söder. Teckning av Adolf Johan Marcks von Würtenberg, 10 juni 1771. Riksantikvarieämbetet

Geocultural data Uppsala

Skärvstenshög (7)

1) Skärvstenshög? avplanad yta, 7 m diam och 0,5 m h. I S kantenen 1,6×0,9 m st och 0,5 m […]

Geocultural data Uppsala

Boplatslämning övrig

Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Facebook
Twitter
LinkedIn

Kontributör

Bebyggelseregistret

Lyssna mer!

Ladda ner appen, besök platsen och lyssna till hela berättelsen

Lämna en kommentar