Geocultural data Norrtälje Norrtälje kommun

Norrtälje kyrka (5)

Swedish National Heritage Board
|
Roslagen gruppen

Beskrivning

Korsarm, Kor - Polygonalt Mansardtak, Mansardtak Kyrkorummet är ljust och öppet med vitkalkade väggar. Samtidigt som restaureringen innebar en återgång till 1700-talets kyrkorum är det moderna inslaget påfallande, genom det fritt stående placerade altarret men även genom detaljutföranden och materialval på många ställen. Korets sydöstra och nordöstra fönster togs upp och i öster skapades ett runt fönster. Vid läktaren togs ett fönster upp som satts igen 1940. Golven är grå kalkstensgolv i mittgången och koret. I korsarmen mot söder samt vid altaret röd kalksten. I bänkkvarteren golv täckta med tidstypiska korkplattor. Bänkarna är de bänkar som byggdes 1940 och nu laserade i en skarp rödorange lasyr med blå fyllningar och sitsar. På läktaren finns orgelfasaden i nygotisk stil kvar, målad i grå nyanser med riklig förgyllning. Orgelfasaden ritades av samme J F Åbom som ritat tornet och är byggd 1872. Orgeln har byggts om vid flera tillfällen, senast år 2001. I det nuvarande utförandet används elva ursprungliga stämmor, orgeln spelas med överföring från det sentida spelbordet i koret. Predikstolen som skänkts till kyrkan 1855 har återfått sin plats vid korets södra vägg och sin ursprungliga färgsättning i vitt med riklig förgyllning. Det fristående altaret härstammar från 1968 års restaurering. Rolf Bergh har låtit tornets åttakantiga plan återkomma på flera ställen i interiören, ett av dem är altaravsatsen kantad av altarring och åtta ljushållare. Den öppna altarringen är av stål och har knäfall klädda i ljust skinn. Altarskivan av öländsk sandsten vilar på ett tungt fundament murat av markfunnen granit. Bakom altaret avtecknar sig en kors av stål. Fönstren i kyrkorummet har glasmålningar med abstarkta mönster, i koret täcker de hela fönstren, i långhuset endast överstyckena. Som en påminnelse om Norrtäljes roll som sjöfartsstad finns inte mindre än tre votivskepp i kyrkan. Tornet är den del av kyrkan som interiört har den tydligast sentida karaktären. Bjälklag av betong har ersatt träbjälklagen och delar som trappräcken i stålplåt och infattningen i betong kring spegeln i förrummet demonstrerar den sentida karaktären. Långhuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensomfattning som är beläget det tidigare fanns ett vapenhus. 1854 stod det nuvarande tornet färdigt efter att ha diskuterats i omgångar sedan ombyggnaderna av kyrkan gjordes på 1770-talet. Ritningarna gjordes av arkitekten J F Åbom. Det karnisformade taket är ett formelement från 1700-talets rokoko som vid 1800-talets mitt återkom på många kyrkor. År 1899 skedde nästa restaurering. Fönstren togs upp på höjden och fick den indelning de har idag. De försågs med smäckra järnbågar och i de fönster som inte senare ändrat form är det samma bågar som fortfarande finns kvar. Östra korfönstret förstorades till samma storlek som övriga fönster. Interiören genomgick stora förändringar med ny öppen bänkinredning målad i en för det sena 1800-talet typiskt mörkbrun kulör, förändringar av altaret och målning av väggarna och valv i medeltidsinspirerade mönster. Sakristian som var belägen mitt på den norra väggen revs och ersattes av en sakristia med ingång till kyrkan från koret. Den klassicistiska portalen vid södra ingången byggdes. År 1940 gjordes på nytt en restaurering, ledd av Erik Fant. Restaureringen motiverades främst av sprickor i puts och murverk men man önskade också ta bort mycket av det som tillkommit 1899. Väggmålningarna putsades över, tre fönster i koret sattes igen, gjutjärnstrappor till läktaren togs bort, läktarfronten rätades ut, korgolvet höjdes och hela bänkinredningen byttes ut mot bänkar gjorda med 1773 års slutna bänkinredning som förebild. Bänkkvarteret är obrutet på norra sidan medan det finns en korsarm mot den södra ingången. Kyrkan fick sin nuvarande utformning vid 1968 års restaurering enligt förslag av arkitekt Rolf Bergh. Arbetena var mycket omfattande och innefattade att grundförstärkning gjordes, all puts togs ned från murarna och takkonstruktionen gjordes om i sin helhet med takstolar av stål. Utvändigt putsades kyrkan om och fick sin nuvarande varmbruna ton. Taket byggdes upp med samma brutna form och takskiffret återanvändes. Den sakristia som byggts 1899 revs och ersattes av en större på samma plats. Norrtälje fick stadsrättigheter år 1622 och snart därefter byggdes en stadskyrka i trä, Mariakyrkan. Kyrkan brann då staden härjades av ryska trupper 1719. 1724 påbörjades bygget av en ny kyrka av putsad natursten. Kyrkan uppfärdes på Mariakyrkans plats. Invigning skedde julen 1726. Den hade då ett lågt torn i väster och korsplan med vapenhus och sakristia symmetriskt placerade längs syd- resp norrsidorna. Taken var sadeltak täckta med tegel. Valven var av trä. Till inredningen skänkte drottning Ulrika Eleonora en altartavla av G E Schröder som fortfarande finns kvar, nu uppsatt på norra väggen. Bänkkvarteren var slutna, ett altare byggdes och en predikstol inköptes som suttit i Danvikens kyrka. Kyrkan byggdes med de begränsade resurser staden hade vid denna tid och ganska snart framkom brister. Redan omkring 1760 samlades medel för en ombyggnad men det skulle komma att dröja till 1773 innan arbetena kunde sättas igång. Det tresidigt avslutade koret och ett nytt brutet yttertak byggdes. Kyrkans yttermurar höjdes omkring 90 cm. Interiört byggdes läktaren, murades valvpelarna och slogs tre stjärnvalv av tegel. I koret byggdes altare, golv och bänkinredning. Swedish National Heritage Board

Vill du upptäcka eller erövra objektet, ladda ner appen och bege dig till platsen!

Heritage Hunter

Första upptäckare
S12
Expeditionsledare (4964)
186
Nuvarande väktare
Ingen väktare
Ladda ner appen och erövra platsen
Ladda ner

Fler platser i närheten

Geocultural data Norrtälje

Gravfält (80)

Gravfält, 110×15-35 m (NNÖ-SSV) bestående av minst 13fornlämningar, varav 1 något osäker. Dessa utgöres av 5 högar, 3runda stensättningar och […]

Geostory Norrtälje

Tullportsgatan

Tullportsgatan

Geostory Norrtälje

Garverierna i Norrtälje

Förutom gevärsfaktoriet fanns det på 1700-talet också många garverier i Norrtälje. Där gjorde man läder av hudar från slaktad boskap. […]

Facebook
Twitter
LinkedIn

Kontributör

Swedish National Heritage Board

Lyssna mer!

Ladda ner appen, besök platsen och lyssna till hela berättelsen

Lämna en kommentar