Beskrivning

I bössan vid Högbrunnen kunde den väl bemedlade adeln lägga sina allmosor för att på så sätt finansiera vård med brunnsdrickning på Medevi även för de allra fattigaste som kallades “lazarettshjonen” eller “uslingarna”. Det var prästerna som beslutade vilka av socknens fattiga som skulle få åtnjuta vård på Medevi hälsobrunn. De så kallade “uslingarna” vårdades på lasarettet på andra sidan vägen från Högbrunnen sett. Vård för de fattigaste instiftades redan 1679 av Medevis förste ägare, riksrådet Gustaf Soop. “Lazarettshjonen” vistades avgränsade från de välbärgade brunnsgästerna, de fick endast korsa vägen för att dricka brunn och delta i kyrkans förrättningar, annars fick de hålla sig på sin sida. De fattiga väcktes därför och fick dricka brunn allra först, redan kl. 2.00 på morgonen, bondfolket kl. 4.00 och det fina folket kom till Högbrunnen kl. 6.00 för att dricka av det hälsobringande vattnet. Vissa somrar kunde de obemedlade sjuka på Lasarettssidan uppgå till närmare 400 personer medan de finare brunnsgästerna bara utgjorde ett 80-tal. Uppehället för de så kallade ”uslingarna” täcktes av insamlingar och donationer, liksom av avgifter som betalades av de mer bemedlade besökarna.

Heritage Hunter

Första upptäckare
Bitta
Vandrare (200)
17
Nuvarande väktare
Rickard
Vandrare (367)
8
Ladda ner appen och erövra platsen
Ladda ner

Fler platser i närheten

Geostory Medevi Brunn

Göteborgsbyggningen (2)

Göteborgsbyggningen uppfördes omkring 1818 av konteramiralen Arvid Virgin, som då var Medevi Brunns ägare. Den rymmer fjorton gästrum och två […]

Geocultural data Medevi Brunn

Kapell (3)

Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en […]

Geocultural data Medevi Brunn

Göteborgsbyggningen

Byggnad Odaterad

Facebook
Twitter
LinkedIn

Kontributör

GeoStory

Berättar platsens historia Dela ditt material och skapa engagerande innehåll

Lyssna mer!

Ladda ner appen, besök platsen och lyssna till hela berättelsen

Lämna en kommentar