Beskrivning
Villa Akleja ligger i ett område med några av Vaxholms största sommarvillor. Den äldsta delen utgörs av en trävilla från 1870-talet med trapptorn och en stor, flersidig matsal i husets östra parti. År 1901 köptes villan av konstnären J A G Acke. I nära samarbete med sin gode vän arkitekten Ernst Stenhammar utförde han samma år en genomgripande om- och tillbyggnad. Vissa delar i öster förutom matsalen revs och istället byggdes en stor ateljé med väggar av tegel. Acke använde villan som ateljé och vinterbostad fram till sin död 1924. Villan har fått sitt namn efter blomman akleja - och Acke själv - och har grå väggar med dragning åt rosa utom trapphuset, som är olivgrönt. De originellt utformade taken är täckta med plåt. I ateljéns nordfasad mot uppfartsvägen finns en gipsrelief av skulptören Christian Eriksson, föreställande en dansande faun, en detalj av hans fris på Dramatiska teatern. Ur arkitektonisk synpunkt har byggnaden sin största betydelse som ett av de tidigaste exemplen i Sverige - kanske det allra första - på en senare mycket spridd villatyp med helt öppna rumssammanhang såväl i plan som höjd. Mot norr öppnar sig matsalen genomen stor valvbåge och mot ateljén genom skjutdörrar. Ateljén går genom två våningsplan och har lanternin, stort nordfönster intill Erikssons relief och en dörr i östgaveln direkt ut till trädgården. I villans centralpunkt, hörnet mellan ateljé, salong och matsal, finns en vinkelbyggd öppen spis. Från ateljéns trädgårdsdörr leder en trappa upp mot det balkongliknande galleriet som fortsätter i en smal korridor med sovrum. Villa Akleja har spelat en stor roll som mötesplats och träffpunkt för det tidiga 1900-talets ledande kulturpersonligheter kring Acke och hans hustru Eva, förr Topelius. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2Villa Akleja ligger i ett område med några av Vaxholms största sommarvillor. Den äldsta delen utgörs av en trävilla från 1870-talet med trapptorn och en stor, flersidig matsal i husets östra parti. År 1901 köptes villan av konstnären J A G Acke. I nära samarbete med sin gode vän arkitekten Ernst Stenhammar utförde han samma år en genomgripande om- och tillbyggnad. Vissa delar i öster förutom matsalen revs och istället byggdes en stor ateljé med väggar av tegel. Acke använde villan som ateljé och vinterbostad fram till sin död 1924. Villan har fått sitt namn efter blomman akleja - och Acke själv - och har grå väggar med dragning åt rosa utom trapphuset, som är olivgrönt. De originellt utformade taken är täckta med plåt. I ateljéns nordfasad mot uppfartsvägen finns en gipsrelief av skulptören Christian Eriksson, föreställande en dansande faun, en detalj av hans fris på Dramatiska teatern. Ur arkitektonisk synpunkt har byggnaden sin största betydelse som ett av de tidigaste exemplen i Sverige - kanske det allra första - på en senare mycket spridd villatyp med helt öppna rumssammanhang såväl i plan som höjd. Mot norr öppnar sig matsalen genomen stor valvbåge och mot ateljén genom skjutdörrar. Ateljén går genom två våningsplan och har lanternin, stort nordfönster intill Erikssons relief och en dörr i östgaveln direkt ut till trädgården. I villans centralpunkt, hörnet mellan ateljé, salong och matsal, finns en vinkelbyggd öppen spis. Från ateljéns trädgårdsdörr leder en trappa upp mot det balkongliknande galleriet som fortsätter i en smal korridor med sovrum. Villa Akleja har spelat en stor roll som mötesplats och träffpunkt för det tidiga 1900-talets ledande kulturpersonligheter kring Acke och hans hustru Eva, förr Topelius. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
.png)
