Palats och stadsvilla (2)

Beskrivning

Den äldsta delen av fastigheten är rester vid Fredsgatan av Lennart Torstenssons privatpalats från 1640-talet. 1640 började bygget av Torstenssonska palatset men genom Lennart Torstenssons många fälttåg var det inte slutfört förrän omkring 1648. Under 1700-talet eldhärjades byggnaden och interiören förstördes delvis. Reparationsarbeten pågick 1757-60. 1783 såldes byggnaden till Gustav III:s syster Sofia Albertina. Under 1780-talet omdanades nuvarande Gustav Adolfs torg till en monumental arkitekturplats. Sofia Albertinas palats byggdes om efter ritningar av E Palmstedt som pendang till Gustav III:s opera. Det nya palatset skulle formas, enligt kungens direktiv, som en spegelbild i fransk klassicism av det Adelcrantzska operahuset. År 1792 var exteriören färdig för det nya palatset. De båda 1600-talsportarna behölls i Torstensonska palatset. Sergel fick i uppdrag att kröna utbyggnaden över taklisten med en grupp i Gotlandskalksten som visar två lejon på ömse sidor om riksvapnet med hertigkrona. Interiören utformades med stark nyantik prägel av E Palmstedt och L Masreliez. Efter Sofia Albertinas död 1829 tillföll palatset de svenska arvfurstarna som fideikommiss och användes tills vidare som bostad år hovstaten. 1850 flyttade delar av Livrustkammaren in. 1856 upprustades palatset för dåvarande arvprinsen Oskar att användas som bostad. Palatset inlöstes 1906 av staten och inreddes för utrikesdepartementet. Det har renoverats i flera omgångar, 1926-28 (grundförstärkningar och exteriören), 1949 (återställande av paradvåningen) och 1974 (återställande av fasadens ursprungliga färgsättning). Gården fick sin nuvarande gestaltning 1952, då en helt ny byggnadskropp där uppfördes efter ritningar av I Tengbom. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Vårdprogram för kvarteret Lejonet, Statens fatighetsverk 2002