Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor (17)

Beskrivning

Heimdal 20 (f.d nr 5) Rådhusgatan 11, Hertig Johans torg. Huset byggdes 1775 som rådhus med rådsal på övervåningen och med skola, våghus och arrestlokaler i bottenvåningen. 1853 fick fasaderna sin nuvarande nygotiska dräkt. Rådhuset fungerade, tillsammans med ett tillbyggt kanslihus från 1915 i nationalromantisk stil, som stadens administrativa centrum ända till 1938. 1952 övertogs den gamla rådhusbyggnaden av stadens museum. På 1990-talet kom museet att disponera även tillbyggnaden från 1915 och man flyttade då museets huvudentré till kanslihuset och stängde till rådhusbyggnadens centrala, och för torgmiljön så viktiga, entré.Idag har det gamla rådhuset förvandlats till café med den centrala porten under klocktornet ständigt öppen. Fasaderna har under 2005 fått tillbaka sin ursprungliga gula färg efter att ha varit röda under mer än hundra år. Kanslihuset väntar på nytt användningsområde.-2005: Huset från 1915 hade vid inventeringstillfället 1989 sekundära fönster mot torget men har sedan dess återfått sina ursprungliga, tätspröjsade fönster.KULTURHISTORISK VÄRDERING:Rådhuset och det med detta i norra gaveln sammanbyggda kanslihuset från 1915 har båda föreslagits som byggnadsminne. Arbete pågår också i kommunen med att göra en detaljplan för att bevara de båda byggnaderna.Rådhuset fick sitt nuvarande utseende 1853 och förvandlades då från en enkel, mycket karaktäristisk 1700-talsbyggnad med brutet tak och ett litet klocktorn över entrén mitt på huset, till en god representant för den nygotiska stilen. I andra större städer i Sverige finns nybyggda rådhus från denna tid i samma stil. De förändringar som gjorts i byggnaden sedan 1853 inskränker sig till omfärgningar. I den senaste fasadrenoveringen valde man efter en noggrann analys att återgå till den gula färgen.TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är uppfört av sten i två våningar, med putsade fasader som avfärgats röda och dekorationer av vit puts. Fasaden mot torget präglas helt av ombyggnaden 1853 och domineras av gotiska element, såsom spetsbågiga fönster, masverksformer och en frontespis med trappgavelform och toureller. Mittpartiet markeras av ett öppet klocktorn som är placerat ovan frontespisen. Det är byggt i två avsatser med klockor. I frontespisens övre del är en urtavla i svart och guld. Rådhuset har tegelklätt sadeltak och utmed takfoten löper en goticerande gesims, påminnande om trepassmotivet. Samtliga fönster är spetsbågiga men har omfattningar av stickbågetyp i rusticerad vit puts. Det centralt placerade entrépartiet omges av en portal i vit puts med stadsvapnet i överstycket. Ursprungligen hade rådhuset ett mansardtak med valmad spets. Klockan satt på taknocken och byggnaden omgavs av lägre hus. På så sätt kunde andra våningsplanet, där bland annat rådhusrättens sal låg, ha fönster även mot gavlarna. Invändigt domineras byggnadens mittparti av en entréhall med stengolv och en stentrappa till andra våningen. Trappan är förskjuten mot gården. Rådhusrättens sal är bevarad, både till formen och med möblering. Salen ligger på andra våningen mot ena gaveln och sträcker sig genom rådhusets hela djup. Idag har den fönster mot gården och torget, men tidigare fanns alltså fönster även mot gaveln. Rummet har två entréer på den fönsterlösa väggen och mellan dörrarna finns en murstock. Mitt i rummet står ett fyrkantigt bord och kring detta fem stolar, varav en borgmästarstol med hög rygg. Utmed väggarna finns låga bänkar utan ryggstöd. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-07