Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor (149)

Beskrivning

I början av 1670-talet förvärvade överståthållare Axel Sparre marken och lät uppföra ett stadspalats på tomten ritat av Nikodemus Tessin d ä. Det stod färdigt år 1672 och var placerat parallellt med Jakobsgatan. Palatset brann redan 1693. Översta våningen drabbades svårt, men byggnaden var i övrigt användbar och beboddes under lång tid av Elisabeth Oxenstierna och hennes släktkrets. [] Palatset inköptes 1754 av styckgjutaren Gerhard Meyer, överdirektör vid de kungliga styckegjuterierna (kanongjuterierna) i landet. Efter flera år i tillfälliga lokaler bl a på Stockholms slott donerade Gerhard Meyer år 1775 sitt palats till den då relativt nybildade Kungliga Målare- och Bildhuggarakademien. [] Efter branden 1751 påbörjade Meyer 1754 en omfattande upprustning. Taket på huvudbyggnaden ändrades till brutet och två flyglar anlades vinkelrätt mot denna mot söder. [] Flyglarna revs under 1840-talet efter att arkitekten Fredrik Blom vunnit en arkitekttävling för uppförande av en ny byggnad åt Akademien efter åratal av diskussioner kring lokalfrågan. [] Bygget var klart 1847. [] År 1890 biföll riksdagen en ansökan om medel till en ny modernare byggnad. En arkitekttävling utlystes samma år och vanns av den 27-årige Erik Lallerstedt. Förslaget kom att omarbetas men fastställdes 1892. [] I princip kom en helt ny byggnad att uppföras med undantag för de murverk i källaren, bottenvåningen och på våning 1 belägna i kvarterets norra delar som sparades från palatsperioderna. Vissa murpartier från Bloms tid sparades på våning 2 i byggnadens fasader mot norr. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Stockholm, 20160601. Byggnadsdelen mot Jakobsgatan. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM UTTERN 1 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument)